Håkan Jartelius ger oss en ny krönika i serien "Inside KHK med Håkan Jartelius".
Hoppas allt är bra med er mitt i sommaren! Just nu i skrivande stund (20 juni) sitter jag svär över att min lägenhet har alla fönster på samma sida av lägenheten och ja givetvis är dom på den sidan som solen ligger på hela dagarna. Vänta lite nu va? Detta är inte min blogg jag skriver i nu va? Vänta lite läsare så ska jag titta upp på adressfältet på den här sidan www. Ja så långt är det rätt adress till bloggen och efter det står det k. Hmm det stämmer inte med min adress till bloggen och sedan står det hk.se. Visst ja nu är det på KHK.s hemsida jag skriver på, då får jag ju naturligtvis byta riktlinje. Vänta lite så ska jag bara ställa om min hjärna lite...
Jaha vad ska man skriva om KHK mitt i sommaren när det inte finns en ynka isbit i arenan? Jo visst ja Eric Karlsson och hans stab samlade hela truppen som är klara för oss. Han samlade truppen på Rosenholm den 19 juni för lite fystester och teambildning. Jag blev lite överraskad när Eric sa till mig att han ville att jag skulle vara med och då var det bara att se till att åka dit.
Jag kan nog inte skriva mer ingående om dagen av flera anledningar. Dock så kan jag skriva att det var en ära för mig att vara med och det var roligt att träffa dom nya spelarna för första gången... Psst, det kan bli en rolig höst/vinter/vår. Jag gick runt och peppade grabbarna under den dagen och sedan när laget fick lite tid för sig själva för att lära känna varandra lite bättre så valde jag att åka hem och det gjorde dom andra ledarna med tror jag...
Truppen har också fått prova ut ny utrustning för den kommande säsongen. Bauer kom till arenan en eftermiddag för att hjälpa spelarna att hitta rätt utrustning så som skridskor, klubba, handskar, hjälm och övrig utrustning som är dolt under matchtröjan och så vidare.
Det finns inte mycket mer som jag kan berätta om runt klubben just nu, för det är ju lite sparlåga i hockeyvärlden just nu men jag kan fylla ut den här texten med lite egna hockeyminnen...
Jag vill inte skryta på något sätt men jag har lyckats genom åren i hockeyn att skapa mig ett stort kontaktnät. Jag har träffat Oliver Ekman Larsson, Victor Hedman, Gabriel Landerskog, Viktor Fasth och många många fler världsstjärnor inom hockeyn. Att jag har träffat Oliver är inte väl så konstigt när hans pappa Patric har varit sportchef i KHK och hans ena farbror Tobias är en gammal god vän till mig och han är till lika ordförande i KHK.
Hur jag har träffat Victor Hedman är en liten rolig historia i sig om hur världen är liten.
Jag träffade visserligen Victor Hedman i våran arena när han spelade med Icebreakers och mötte KHK och samlade in pengar till välgörenhet. Då sa jag till Victor att jag skulle åka över till Tampa senare samma höst och då sa Victor att jag skulle mejla honom när jag åkte över så skulle han ordna med biljetter och dylikt. Det var bara det att på något sätt så fick jag inte rätt mailadress till honom så mitt mejl kom aldrig till Victor. Jag fick tag biljetter till en match ändå och det var en riktig upplevelse att se en NHL-match live i USA måste jag säga men det är en annan historia.
Jag och mitt resesällskap hade besökt en av barerna i arenan i pauserna och kanske kanske efter matchen med om sanningen ska fram. Det var ganska långa kö till hissarna efter matchen och jag hade hamnat sist i den kön på något märkligt sätt. Arenan blev nästan folktom och jag var lite salongberusad så jag och en kompis till mig började att ropa ”Det är vi som är KHK” i korridoren och det var en mäktig känsla att ropa ut den klassiska frasen i Tampa Bay Lightings hemmaarena där och då. Arenan var nästan ödslig och vi ropade på svenska så om någon skulle höra oss så skulle dom inte förstå oss ändå tänkte jag.
Just då så hör jag en röst bakom mig som säger ”Är ni från Karlskrona?” Pafft säger jag eller någon annan i vårt sällskap ”Ja?” - och mannen i kostym fortsätter ”Följer ni KHK noga?” Då svarar jag ”Ja alla matcher” Då kommer nästa fråga ”Då känner ni till Julius Bergman, va? ” Eh ja” svarade jag och började fundera på hur han visste att Julius spelade i KHK men jag fick snabbt reda på svaret för han sa ”Jag är hans agent och jag har även hand om Victor Hedman”.
Vi delade hiss ner till entrén och tog en pratstund och sedan skildes vi åt. På vägen hem till våran bostad utanför Tampa så tänkte jag att det måste ha varit en one time in the life att vi sprang på honom efter matchen, sedan tänkte jag inte mer på det. Dagen efter så skulle vi flyga hem till Köpenhamn så vi åkte till flygplatsen och ställde oss i check in kön och började ta fram alla våra resehandlingar och då hör jag någon säga i kön ”Tjena Håkan”.
Det var agenten som också skulle flyga hem med samma plan från Tampa. Hur stora är dom oddsen att vi skulle ta samma flyg från Florida. Då passade vi på att byta kontaktuppgifter med varandra och vi håller kontakten än i dag.
Jag har flera hockeyminnen att delge er men dom håller jag på lite till...
Information vid sidan om detta inlägg, Julius Bergman har i dag en annan agent och Victor Hedman har gottgjort sitt misstag med mailadressen flera gånger om.
#CSR2021